Buddhas lära

vad Buddhismen lär ut

Under rubriken Vad är Buddhism? har vi redan sett en del av det buddhismen står för och lär ut, men här ska vi titta mer i detVajrasattvaalj på läran.

Buddha gav uttryck för sin insikt, för det han upptäckt under sin upplevelse av upplysning, på många olika sätt. Det vanligaste sättet att se på läran är ändå som en väg, ett sätt att leva.

Vägen beskrivs på olika sätt, men den har i grunden ett antal specifika stadier eller aspekter.

Den ädla åttafaldiga vägen är ganska välkänd, men den kan förenklas till Den trefaldiga vägen bestående av: etik, meditation och visdom. Dessa tre delar eller aspekter finns med, i någon form, i de allra flesta beskrivningar av vägen. Vissa läror koncentrerar sig naturligtvis på en eller annan aspekt av vägen, t.ex. etik eller visdom.

Buddha själv, när han för första gången skulle kommunicera sin insikt, valde att tala om De fyra ädla sanningarna, varav den sista utgörs av den ädla åttafaldiga vägen. Dessförinnan hade han redan talat om hur man måste undvika ytterligheterna (överdriven) askes och hedonism, och istället finna den överskridande gyllene medelvägen. Inte ett "gyllene lagom" som en del skämtat om, alltså lite av det ena och lite av det andra, så att man blir lagom nöjd. (Detta är ju ändå väldigt sällsynt!)

Buddha talade om sin väg, sin lära, som en flotte man använder att ta sig över till den andra sidan av en flod. Floden är den betingade tillvarons, samsaras, ofullkomliga värld som är märkt av otillfredsställelse, kortvariga glädjeämnen och frustration. Den andra stranden är fri från dessa och utmärker sig i stället för varaktig och tillfredsställande lycka, ett i sanning meningsfullt liv - och är en metafor för upplysningen.

Det buddhismen i grunden lär ut är att vi kan förändras, att vi till fullo kan ta ansvar för våra liv och att vi kan bli det som vi alla i grunden önskar vara: lyckliga och nöjda i djupet av våra hjärtan. Enligt buddhismen kan vi endast finna denna lycka och säkerhet i upplysningen. Allt annat kommer förr eller senare att falla till korta eller "svika" oss. Denna lycka är givetvis något man gradvis växer in i. Det händer inte över en natt eller magiskt som när man tar ett lyckopiller.

Det innebär inte att man ska lämna allt världsligt bakom sig och att alla omedelbart ska ge sig av ut i skogen för att meditera sig fram till upplysningen. (För några kanske det ändå är en bra lösning!) Det går inte att "lämna världen" bakom sig. Den har en obehaglig förmåga att följa med oss, vart vi än vänder oss, vart vi än tar vår tillflykt. Detta innebär är att vi måste vara medvetna om vad vi investerar våra liv i och vad dessa saker, människor eller annat, verkligen kan ge oss. Vi ska inte dumdristigt förvänta oss något dessa inte kan ge. Buddhismen uppmanar oss att vända oss mot livet och att se det som det är - precis som det är och inget annat.

Det mesta i livet är osäkert och oförutsägbart, men en sak vet vi: saker förändras, allt förändras. Buddhismen uppmanar oss därför att använda denna sanning och göra det bästa av vår situation och vår potential.

Källan till vår lycka finns inte utanför oss, i ett avlägset himmelrike eller en mystifierad yttre nirvana, utan ligger förborgad inom oss, i vårt eget hjärta och sinne. Det är i vårt sinne - i våra tankar, våra känslor och vår föreställning - som nyckeln finns. Det finns därför i buddhismen en mängd olika tekniker eller metoder för att lära känna sinnet/ hjärtat* och sedan tämja det och utveckla de inre resurser och mänskliga kvaliteter som behövs för att bli lycklig och nå insikt. (mer om insikt senare!) Främst och mest välkänd bland alla buddhistiska metoder står väl meditationen.

Vad mer lär buddhismen ut? Det är nu dags att titta närmare på mer specifika läror.

Det finns i buddhismen en term som innefattar både hjärta och sinne, citta, (kanske mer likt det engelska mind) som man kan sakna då man skriver om buddhismen på svenska.

Rekommenderad litteratur

 

asd