Dhammapada

(Tidig buddhism – palikanon)

kapitel 14

Buddha – den upplyste

1. Den upplyste, vars sfär är oändlig,
vars seger ej kan göras ogjord,
efter hans seger återstår inga (befläckelser att besegra),
längs vilken väg kan du leda honom (vilse), den spårlöse.

2. Den upplyste, i honom finns inte det snärjande begäret
och kan inte leda honom någonstans (i den villkorliga tillvaron),
hans sfär är gränslös,
längs vilken väg kan du leda honom (vilse), den spårlöse.

3. De visa ger sig hän åt meditation (i högre tillstånd)
och njuter stillheten i det enkla livet.
Till och med gudarna älskar dem, som är fullkomligt upplysta och medvetna.

4. Det är svårt att födas som människa,
svårt att leva som en dödlig,
svårt att höra den yttersta sanningen
och svårt att nå upplysning.

5. Att sluta göra det onda,
att odla det goda,
att rena sitt sinne –
detta är buddhornas lära.

6. Tålmodigt framhärdande är den högsta övningen,
"Nirvana är det högsta" - så säger de upplysta.
Den som skadar eller förtrycker andra,
är ingen äkta sanningssökare.

7. Att inte tala illa om andra, att inte skada,
att öva återhållsamhet enligt läran, att äta med måtta,
att leva obunden till det världsliga, att ägna sig åt högre sinnestillstånd.
Det är buddhornas lära.

8. Inte ens om pengar skulle regna ned över människorna,
skulle deras begär tillfredsställas.
"Världsliga behag ger föga lycka, (sannerligen) smärtsamma."
Den andligt mogne som inser detta

9. finner ingen glädje ens i himmelska behag.
Den fullkomligt upplystes lärjunge gläds (endast)
åt att utsläcka begären.

10. Drivna av rädsla söker sig många människor
till heliga berg, skogar, lundar, träd och helgedomar.

11. Där finner man i verkligheten ingen trygg tillflykt.
I verkligheten är de inte den högsta tillflykten.
Den som beger sig till en sådan tillflykt,
befriar sig inte från lidandet.

12. Den som tar tillflykt till den upplyste,
till sanningen och till den andliga gemenskapen,
och som har en fullkomlig insikt i de fyra ädla sanningarna –

13. sanningen om lidandet, dess orsak, dess upphörande
och den ädla åttafaldiga vägen som leder till lidandets upphörande –

14. den har funnit en trygg tillflykt,
den har funnit den bästa tillflykten.
Den som tar sin tillflykt till detta,
befrias från allt lidande.

15. Det är svårt att finna den ideala människan.
En sådan föds inte var som helst.
Där en sådan vis föds,
där blir familjen lycklig.

16. Lycka är när en upplyst visar sig.
Lycka är när den sanna läran proklameras.
Lycka är när sanghan är i harmoni.
Lycka är när lärjungarna anstränger sig.

17. Den som visar vördnad inför dem som är värdiga vördnad,
om det är de upplysta eller deras lärjungar,
de som överskridit villfarelsen och
gått bortom sorg och klagan,

18. den som visar vördnad inför dem av sådan natur,
som (dessutom) funnit frid och
saknar skäl till rädsla, en sådan
får förtjänster som inte går att mäta på något vis.

 

(översättning Priyadarsin och Viryabodhi)

 

asd